JäMå vecka :)

Kom till cafeterian på trean. Snacka lite, ät lite godis och diskutera jämställdhet. Förhoppningsviss någon gång varje dag så ploppar vi upp där!

Något inte killar kan

Jag läser förstås alltid minst fem böcker åt gången. Igår läste jag vidare ur Ulrika Lorentzis bok Något bara kvinnor kan. En bok om normer, biologi och graviditet.

"Alla kvinnor vill få barn!"

Det har jag hört sägas. Att de flesta kvinnor vill få barn är nog sanningen. Men bara för att jag har äggstockar betyder det inte att jag vill få barn. (Fast personligen så längtar jag till mitt liv när jag är stressad småbarnsmamma, kanske tar tillbaka det om några år)
Lorentzi har intervjuat en kvinna som har valt att inte skaffa barn. I dagens Sverige tycker jag att det borde ses som helt naturligt. Vi har preventivmedel så de som inte vill ha några barn behöver inte ha några barn. Själv tycker jag att de som inte kan älska sina barn inte borde ha barn heller. Men att som kvinna inte välja att skaffa barn anses som konstigt och kvinnan som väljer att inte skaffa barn får det inte lätt.

En viktig sak som boken tar upp är att det inte är en feministisk fråga att skaffa barn eller inte.

Våga vägra idealet

”Men va fan, är inte rakhyveln uppfunnen eller?” Dessa är orden från en grupp tonårstjejer på en utställning av Nan Goldin. Fotografiet de står framför är ett porträtt på en naken kvinna vars armhålor, till synes, lämnats orörda under en lång tid. Det anses inte naturligt för en kvinna att välja bort rakhyveln, och det är något som präntas in i våra hjärnor vid en tidig ålder.

Jag minns när jag var tolv år, det började lida mot sommarlov, jag låg och lapade sol på skoltrappan tillsammans med några kompisar under lunchrasten. Plötsligt blev jag så snällt tillsagd av en av tjejerna att jag nog behövde raka mig. Hon fick snabbt medhåll från en av killarna, för ingen vill väl ha en hårig apa till flickvän. När jag kom hem skyndade jag mig att raka av det svarta, otäcka lilla hårstrå som kikade fram i armhålan. Det är först nu på senare år som det åter får se ljuset, och jag har lovat mig själv att aldrig raka mig igen för att tillfredställa någon annan.

Medierna matar oss konstant med vackra, smala och framgångsrika kvinnor. Tidningarna ropar ut tipsen och råden för hur vi snabbast och med bäst resultat kommer i form inför badsäsongen. För att inte tala om vilka produkter vi ska använda för att bli naturligt vackra, men vad är det som är så naturligt med den mask kvinnor förväntas trä på. Borde inte naturlig skönhet komma av sig självt och inifrån. Idealet som media sänder ut skapar mindervärdeskomplex hos många, framför allt yngre kvinnor. Ungefär 100 000 människor i Sverige lider av någon form av ätstörning. Pressen på att alltid se bra ut är för många stor, och bidrar till allt lägre självkänsla. Att de foton som står för idealen, nästintill alltid retuscheras, lär ju inte bidra till att höja folks självkänsla heller.

Det är min förhoppning att allt fler väljer att stå emot dagens orimliga skönhetsideal, för att istället lägga energi på att finna en inre ro med sig själv och sin kropp. Det är ett viktigt steg mot ett jämställt samhälle. Att folk börjar acceptera varandras olikheter. Det ger oss dessutom mer tid att lägga vår energi på viktigare saker.

8 mars

Här ska även vi medverka. Har du möjlighet så kom!
Tyvär är det svårt att se vad som står. Men tryck på affischen så ser du betydligt bättre. Inträdet för elever är 40 kr. Välkommen!